I'm back on the track!
Under en lång tid har jag känt att plugga på högskola har varit riktigt jobbigt och bara velat ge upp ett flertal gånger... Särskilt då jag bodde hemma hos mamma och Mats. Eftersom pendlandet gjorde att jag knappt orkade med mig själv längre eller min familj. Det tog i stort sett nästan varje dag 2 timmar för mig att komma till skolan vilket sög ur mig all kraft jag hade. Ingen ork till att plugga, ingenting. Jag hade tappat min livsglädje. Beslutet var tungt att fatta men slutligen insåg vi alla att det bästa vore om jag flyttade hemifrån.
Så nu bor jag i en egen studentlägenhet i Borås, där jag pluggar till förskollärare. Jag har många gånger ställt mig själv frågan om jag verkligen är mogen för det här och har varje gång kommit fram till att det är jag! Akademiskt Skrivande känns lättare och lättare ju mer jag ger mig tiden att skriva... Jag har halkat efter en hel del (något jag ångrar såklart) men i dag gjorde jag färdigt ett av mina skolarbeten och det känns så jävla bra rent utsagt. I'm back on the track. What doesn't kill you makes you stronger! Nu är det bara att forsätta kämpa tills jag når dit jag vill.
På sistone har det sett rent förjävligt ut hemma hos mig (har bara inte själv sett det). Jag har varit en flykting från mitt eget hem, det känns väldigt skrämmande att säga så men det är faktiskt helt sant, utan att jag själv har tänkt på det. Har varit mycket borta hos vänner och även rest för att mentalt slippa vara i kaoset. Vet hur kaoset har uppstått. Har känt mig sönderstressad och därför blev det samma i min lägenhet. Först för någon dag sedan känns det att jag har hittat tillbaka till balansen i mitt liv, mår mycket bättre och känner mig inte sönderstressad längre. Det är en fantastisk känsla!!
Känslan går nästan att mätas med då jag tog studenten 2012! Då var man helt sanslöst överlycklig, haha!!
Jag tror aldrig jag hade klarat gymnasietiden utan min älskade mamma. Hon peppade och trodde på mig hela vägen men framför allt hade jag inte varit där jag är i dag om jag själv INTE hade kämpat!! Jag har mött många motgångar i mitt liv men trots det har jag ALDRIG någonsin gett upp hur mörkt det än har sett ut. Jag har en vilja utan ens like och är sannerligen en riktig kämpe!!!
Så nu bor jag i en egen studentlägenhet i Borås, där jag pluggar till förskollärare. Jag har många gånger ställt mig själv frågan om jag verkligen är mogen för det här och har varje gång kommit fram till att det är jag! Akademiskt Skrivande känns lättare och lättare ju mer jag ger mig tiden att skriva... Jag har halkat efter en hel del (något jag ångrar såklart) men i dag gjorde jag färdigt ett av mina skolarbeten och det känns så jävla bra rent utsagt. I'm back on the track. What doesn't kill you makes you stronger! Nu är det bara att forsätta kämpa tills jag når dit jag vill.
På sistone har det sett rent förjävligt ut hemma hos mig (har bara inte själv sett det). Jag har varit en flykting från mitt eget hem, det känns väldigt skrämmande att säga så men det är faktiskt helt sant, utan att jag själv har tänkt på det. Har varit mycket borta hos vänner och även rest för att mentalt slippa vara i kaoset. Vet hur kaoset har uppstått. Har känt mig sönderstressad och därför blev det samma i min lägenhet. Först för någon dag sedan känns det att jag har hittat tillbaka till balansen i mitt liv, mår mycket bättre och känner mig inte sönderstressad längre. Det är en fantastisk känsla!!
Känslan går nästan att mätas med då jag tog studenten 2012! Då var man helt sanslöst överlycklig, haha!!
Jag tror aldrig jag hade klarat gymnasietiden utan min älskade mamma. Hon peppade och trodde på mig hela vägen men framför allt hade jag inte varit där jag är i dag om jag själv INTE hade kämpat!! Jag har mött många motgångar i mitt liv men trots det har jag ALDRIG någonsin gett upp hur mörkt det än har sett ut. Jag har en vilja utan ens like och är sannerligen en riktig kämpe!!!
Kommentarer
Trackback
