Jag har försökt hitta kärleken via nätet. Träffat ett par stycken och med vissa har jag "klickat". Fast det har aldrig blivit något seriöst. Jag har alltid gått in med inställningen om att vi får se vad våra träffar leder till, tar det som det kommer helt enkelt. Jag är en sådan person som går på känsla. Tråkigt att behöva säga det men jag har endast träffat killar som inte är bra för mig. Sådana som inte är rakryggade, utan tar saker hellre via sms för att de låter deras feghet ta överhand. Jag är så fruktansvärt trött på dessa killar!! Varför är det så jävla svårt att säga som det är face to face eller åtminstone ringa? Visst, jag har full förståelse för att det kan vara svårt och att man är rädd för hur den andra personen ska reagera. Fast det är betydligt shysstare att säga det till personen än att slänga iväg ett sms - lämna personen med minst tusen frågor. För sms är bäddat för missförstånd. Att jag gång på gång blir lämnad sårad och ofta ovetandes, slutar med tårar. Hur länge orkar man leva så? Nej, jag har sagt till mig själv att jag ska fokusera på mig själv, mina vänner och familj. Kärleken får komma när den kommer. Jag orkar inte längre bli sårad.

Kände att jag behövde skriva av mig. Det är oftast på kvällen som tankarna är som mest. Min förhoppning är även att ni undviker att hamna i en liknande situation som mig.

Ta hand om er mina goingar! ♥