Ingenting hade gått utan min kämparglöd!


Eftersom ni ändå är ett par stycken som besöker min blogg VARJE dag. Just MIN blogg! Trots min usla uppdatering. Finns tusen andra bloggar ni skulle kunna titta er in på med strålande uppdatering och rent utsagt fullständigt skita i min. Men ni väljer trots min usla uppdatering att kika in här. Det är en väldigt HÄFTIG och HÄRLIG känsla!! Blir såå glad ska ni veta. Någonstans tror jag att ni har överseeende med att det är mycket omkring mig som högskolestudent, inte alltid en dans på rosor. Dessutom har jag halkat efter. Många människor hade nog i mitt läge dragit täcket över huvudet och aldrig visa sig igen. Jag har dock fått lära mig att kämpa!

Minns särskilt under min skoltid på lågstadiet (säkert tidigare också) hur svårt jag tyckte det var att läsa. Jag trodde ALDRIG att jag skulle kunna lära mig att kunna se vad ord betydde. Fick säkert ett x antal utbrott i arghet, besvikelse och ren frustration. Fast till slut efter mycket "tragglande" kunde jag nu tyda ord och började tycka att läsning var riktigt roligt. Jag blev som det brukar kallas en typisk bokmal. Läste under dagarna och varje kväll innan jag skulle sova. Det som förut varit ett hinder för mig blev nu min glädje och styrka.

Ända sedan dess har jag fått kämpa mig igenom skolor... Fick IG i matematik från grundskolan på grund av dåligt engagemang av special pedagog. Som många förmodligen vet var man tvungen att ha behörighet i alla kärnämnen. Vilket jag inte hade. Så klart att det kändes som ett slag under bältet, ett misslyckande till en början. Men sedan insåg jag att det inte berodde på mig utan special pedagogen. Fanns dock inte särskilt många gymnasieprogram jag kunde välja mellan. Det stod från att gå IV för att kunna komma in på Estet eller att gå PRIV på Barn-och Fritidsprogrammet. Kan tillägga att det var många runt omkring mig som tvivlade på om jag skulle kunna söka ett program över huvud taget. Fast jag visste att det skulle gå! Frågan var bara vilken väg jag skulle gå. Jag resonerade med mig själv ett flertal antal gånger och ställde mig frågor. "Vad var det egentligen jag ville? Ville jag göra det lättare för mig och välja Barn- och Fritidsprogrammet och kunna komma in direkt? Eller skulle jag läsa upp mitt betyg i matte och sedan ges möjlghet till att söka Estet?" Det fanns många tankar på högvarv när jag slutligen kom fram till att söka Barn- och Fritidsprogrammet, här utgick jag från arbetsmarknaden och att jag älskar barn. Det är dessutom sjukt svårt att synas i musikbranschen och kunna livnära sig på musik. Du måste ha något alldeles extra eller ha viktiga kontakter.

Här började min resa... jag började på en skola i Göteborg. Jag själv bodde en bit utanför. Hade kunnat välja en närliggande skola, men ville inte gå där typ alla redan visste vem jag var och hade skapat sig egna uppfattningar om vem jag var. Ville i stället börja på en ny start! Första dagen kände verkligen ingen i klassen, men kom rätt fort in i klassen. Har lätt för att lära känna nytt folk. Fast sedan vände allting till ett rent helvete. Det är ett under att jag lyckades ta mig igenom min sista gymasietid - ta studenten. Ingenting hade gått utan min kämparglöd!

Med dessa ord vill jag säga att ingenting är omöjligt. "Nothing is impossible the word itself says "I'm possible". Bara man tror på sig själv och ALDRIG ger upp! Jag har en kämparglöd utan ens like och kommer ALLTID att fortsätta kämpa oavsett vilka motgångar jag möter. Vi kan göra det tillsammans. DU och JAG. ♥

Kommentarer
linda säger:

fin bild

2014-11-08 | 13:17:25
Bloggadress: http://www.nattstad.se/Lindalinnros
Madeliene säger:

Klart man går in på din blogg! fina du <3

2014-11-08 | 14:41:56
Bloggadress: http://madeias.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Pink Blinking Music Note