För några år sedan var jag med om ett enormt svek. Jag valde fel "vän". Jag började ljuga för min mamma och bonuspappa vilket jag inte gjort tidigare. De började varnade mig för henne och sade de fått dåliga vibbar.... Men jag vägrade att lyssna. Det ångrar jag än i dag. Eftersom det visade sig slutligen att de hade rätt. Inte nog med att vi blev ovänner så snackade hon även skitsnack om mig inför våra gemensamma "vänner". Den ena "vännen" uttryckte sig via sms att jag skulle höra av mig då jag var den gamla Veronica. Båda "vännerna" slutade då höra av sig. Något som jag dock är glad över är att jag fick se både hennes och de andras sanna jag. För hon var falsk vilket visade sig att våra gemensamma "vänner" inte var bättre dem. För hade de varit det, skulle dem gått till mig och frågat om skitsnacket verkligen stämde. Riktiga vänner skulle gjort så, och i den kategorin existerade dem inte.

Tiden då det här hände var en sjukt tuff period i mitt liv. I stort sett var det dessa personer som jag hängde med på fritiden. Så inte hade jag många vänner kvar. Ibland hände det att jag stack in till stan helt själv eftersom det inte fanns någon jag kunde ta sällskap med (jag skämtade om det här men innerst inne kände jag mig sviken och sårad). Mamma tyckte såklart det var synd, därför erbjöd hon sig vissa gånger att åka med.
Jag kunde mycket väl ha gått in i väggen... men jag höll mig stark och visste att det skulle bli bättre! Jag kämpade och till slut fann jag nya vänner när jag började gymnasiet, då jag började i skolkören. Har kontakt med vissa ännu. Vilket är riktigt roligt! Varför jag berättade det här kanske ni undrar nu? Jag vill att ni ska välja vänner med omtanke så ni inte gör samma misstag som mig. För det är något jag gärna själv skulle sudda ut om jag bara hade kunnat... Trots det här trista eländet, har jag blivit en erfarenhet rikare! Nu är jag noga med vilka vänner jag väljer, sådana som är bra för mig helt enkelt.

Tror säkerligen inte bara det är jag som har varit med om det här. Ett x antal människor har varit/är i samma situation. Men många beslutar nog för att hålla det för sig själva. Många stänger inne sina känslor medan andra är öppna. Det sist nämnda väljer jag att vara. För som sagt, jag vill inte att ni ska göra samma misstag som mig. Jag är en sådan person som värnar om mina medmänniskor. Vill aldrig såra någon!